~*Älskade Mona *~
Gränslöst saknad av så många är du redan,
ur smärtans klor orkade du inte slita dig loss.
Det finns inga ord för hur vi känner..
Vem ska nu få oss att tro på livet igen?
Ingen kan fylla tomrummet efter dig.
I våra bröst brinner nu en outhärdlig smärta.
Vi är så många som gråter,
i förtvivlan över att vi inte förstår.
Aldrig kommer vi att sluta undra varför,
resten av våra liv leva med djupa sår.
I tystnad somnade du in, vi ber alla för dig Mona.
Du kommer alltid finnas i våra hjärtan,
i våra minnen att för evigt stanna.
Hoppas du nu är på det ställe du ville till,
och att du känner frid. Ditt lidande är nu slut.
Men vårt har bara börjat...
Sofie
ur smärtans klor orkade du inte slita dig loss.
Det finns inga ord för hur vi känner..
Vem ska nu få oss att tro på livet igen?
Ingen kan fylla tomrummet efter dig.
I våra bröst brinner nu en outhärdlig smärta.
Vi är så många som gråter,
i förtvivlan över att vi inte förstår.
Aldrig kommer vi att sluta undra varför,
resten av våra liv leva med djupa sår.
I tystnad somnade du in, vi ber alla för dig Mona.
Du kommer alltid finnas i våra hjärtan,
i våra minnen att för evigt stanna.
Hoppas du nu är på det ställe du ville till,
och att du känner frid. Ditt lidande är nu slut.
Men vårt har bara börjat...
Sofie
Åsikter!!
Skrivet av: Helena
Så vackert skrivet. Tänker på er. Kram Helena.
Skrivet av: Helena
Vackert skrivet. Tänker på er. Kram Helena
Skrivet av: sofie
Tack!!
Skrivet av: Anonym
Tänker på er, kram kattis
